L is for the way you look at me.

Då var drömmen nära, när hans hand nådde hennes. I ett ögonblick de förstod, att de var menade för varandra. Den starkaste av känslor som förde dem samman, det var kärlek vid första ögonkastet. Ingen kunde någonsin tvivla på deras lycka. Genom höst, vinter, vår och sommar, han höll hennes hand och släppte aldrig taget. Åren gick, och för varje dag blev hon allt sämre. Tillslut fanns inte orken kvar, hennes hands grepp blev allt svagare. Att han fick hålla hennes hand var lycka som inte kan utmätas i ord. Hur stark deras kärlek än var så gick det inte att stå emot lagen om liv och död. Då kom vintern. Den glöd som en gång satte deras hjärtan i brand fanns fortfarande kvar, men kroppen svalnade fort. Greppet om hennes hand gled ur den vintern. Ensam är stark?