Man hinner gå igenom mycket under fem timmar då man är så gott som strandsatt på ett tåg. Fem timmar är lång tid och man hinner reflektera över både dåtid, nutid och framtid. Mycket händer runt omkring en och.... VAD I HELVETE! Ungen snett framför mig sitter och gräver till Kina genom näsborrarna! Och ovanpå det så äter han upp det också. Uäääk, jag tror att jag gör en bebis nu (kräker..) Jag vet inte om jag är så sugen på att bilda familj längre...
fredag 4 april 2008
Jag vet inte om jag vill ha barn längre.
Upplagd av Pearl kl. 18:27
Etiketter: bebis, gräver till kina, strandsatt, tågresor, äter snorkråkor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hahahhahahahha så gjorde säkert du också när du va liten :P
Jaja, för din skull ska jag lära min unge att INTE göra så :-D
Maja: Nej aldrig äta snorkråkor. Jag rullade dom i händerna och slängde de lite här och var. Urk. Snälla, lär ut till din kommande bebis att bete sig som folk :P
Skicka en kommentar