Hej. Jag söker dig, som en gång trodde på mig. Du, som en gång fick mig att vilja satsa på min framtid, att vilja visa styrkan inom mig igen. Du, som lyssnade på mig, lyssnade till mitt inre, förstod och gav mig råd. Du, som fick mig att le, gång på gång. Jag är förlorad igen. Utan dina andetag gör det ont i hela kroppen. Jag skakar, ångrar mina misstag, gång på gång. Håll om mig, snälla, gör det åter. Jag har varit en idiot. Ilskan tog över, jag borde tämjt den. Den hade ingen mening, den betydde ingenting. Ren desperation. Låt mig få våndas, tillbaka på ruta ett. Vi två? Förlåt mig min vän.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar