Ännu en känsla.

Jag känner hur det rycker i kinderna på mig, hur ett leende formar mina läppar, de spricker lätt, om och om igen. Slickar lite lätt på underläppen, likaså på överläppen. Snuddar mitt pekfinger mot läpparna för att känna den gropiga håligheten. Inget svider mer än ett par torra läppar i värmen. Trots detta ler jag mer än någonsin, trotsar allting ännu en gång, för att känna sprickan sprida sig och göra mitt leende ännu ett snäpp bredare. För det är vad jag känner för allra mest just nu!