En gång till, en gång till

Sex And The City var precis så bra som jag hade förväntat mig, kanske ännu bättre. Det var fullt på premiären, och pressen var självklart där för att dokumentera spektaklet. Filmen blev 20 minuter försenad då alla brudar (inkl. jag) skulle bunkra upp med popcorn och läsk inför vårt chick flick maraton. Så hur var den nu då? Jo. Jag skrattade tills jag grät, grät tills jag skrattade och snorade en hel del där emellan. Jag funderar faktiskt att på att se den ännu en gång, för jag orkar liksom inte vänta tills den släpps på dvd. Vill du göra mig sällskap? :)