Igår hängde jag på Södermalm. Jag var ute efter "den lilla svarta" på American Apparel. Jag roffade åt mig en snygg med 3/4 ärm och ett snyggt djup i ryggen, men när jag väl fått på mig den såg jag ut som en uppstoppad späckhuggare. Det var det vidrigaste jag sett på mycket länge. Herregud. Är jag verkligen SÅ stor? Jag är 163 lång, väger 50 kilo, är man plötsligt överviktig då enligt amerikanarna? Jag kan ju säga att efteråt kände jag mig som världens äckligaste, någonsin. Jag hittade ingenting annat och tröstköpte.. inte godis utan naturgodis. Jag ska bli slim punkt!
fredag 7 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Tänk logiskt, Sara!
Ibland kommer förvisso verkligheten ifatt, MEN du är inte tjock!
meh, 50kilogram fördelat på 163centimetrar är väl prexis lagom, t o m lite lite kan jag tro.
Jaha, har du gjort så också, när? Jag har sett dig två gånger på Espresso House :P och ditt hår har ju växt..
M: Jo min mage har liksom svällt upp sanslöst mycket, eller det känns så när jag bär tajta kläder. UH!
Slusk: Tror du? Jag minns inte hur man räknar ut BMI.
Carro: Jag vill ju inte ha det kvar snaggat!
Amerikanarnas sizar är skitroliga. Ibland kan jag inte ha XL, och ibland är S för stort. Undrar var de riktigt feta själva shoppar? K-MARK?
Carolina: Herregud. Vilket jäkla jobb. Jävla amerikanare :P
Skicka en kommentar