söndag 9 december 2007

"Kan man skrika sönder sitt balanssinne?"

Kom precis innanför dörren till mitt lilla träsk. Stockholm var trevligt förutom när Jenny ständigt sa "nu åker vi hem" trots att vi nyss kommit upp. Det blev liksom dagens standard, varannan minut var det typ såhär "Nu drar vi hem, ska vi åka hem snart?, jag vill hem.." osv. När butikerna öppnade vid tolv var det dock Jenny som var mest entustiastisk konstigt nog, haha! :D

Vi fikade på Söder, på Café Roma. Mysigt med ett minus, värsta äckliga Chai Latten. UH! Vi hann avverka både Monki, Weedays, Gina Tricot & HM innan vi tog tunnelbanan till Bromma och hälsa på Ellas kusiner. Övertrötta och sjukt fnittriga drog vi oss iväg när det började mörkna. Resan kunde slutat olyckligt då Jenny skulle påbörja en omkörning och bilen inte ville accelerera. Jag låg halvt sovande i baksätet och såg plötsligt ett starkt ljus och hörde ett irriterande ljud likt en mygga som surrade i mitt öra. Det var bilen vi mötte i allt kaos. De skrattade åt mig, för att jag inte hann uppfatta allvaret riktigt och jämförde bilen vid en irriterande insekt.

Jag ägde baksätet mer eller mindre. Råkade sätta mig på Ellas löshår utan att lägga märke till det. Då jag drog fram det under häcken fick jag en chock och yttrade kommentaren " fan, det kommer hår från min rumpa.." Det kan inte ha låtit bra. Haha! När det var ungefär en timme kvar till Vetlanda sjöng vi oss hesa till Piff & Puff och alla andra flummiga Disneylåtar. Tänk dig Totalt Jävla Mörker-sång till en Piff & Puff-låt. Ni kan tro att jag & Ella var hesa.

Nu är jag mest yr.. och jag undrar om jag har skrikit sönder mitt balanssinne.. eller det är mest trötthet då kan inte sovit på över 30 timmar?!

2 kommentarer:

Anonym sa...

HAR NI VARIT I STOCKHOLM UTAN ATT RINGA?!

Pearl sa...

M: Åh Madde, allting gick så fort. Vi skulle mesta dumpa Robin (Ellas pojkvän) på Arlanda och snabbt inom Söder. Om vi stannat längre skulle jag ringt. Vi ska upp i vår igen, då jävlar ;)